Gnosjö kommun logotype

Den här nyheten är äldre än ett år.

En samling energiexperter står samlade framför en stor skärm.

Från vänster, Anna Engström, kommundirektör, André Svensson, Nevel, Therese Silvander, Sweco, Henrik Båge, Phoenix Biopower, Niklas Skogsberg, Energy Director. Astrid Agering, Sweco, tittar fram på skärmen bakom. Längst fram syns Mikael Heillman, Gnosjö Automatsvarvning, moderator för dagens seminarium.

Energi för framtiden

Senast uppdaterad 15 februari 2023

Energisamtal med experter väckte tankar kring nya sätt att klara elförsörjningen.

Inte bara uppvärmningskostnaden av bostäder har skjutit i höjden, även industrin har drabbats hårt. Nu behövs långsiktiga strategier för att bli mer självförsörjande på el. Energilagring, delning av överskottsvärme och samägda energiformer var några av ämnena för dagen.

Ett galet normalläge

I höstas höll Gnosjö kommun en innovationsövning, det mynnade senare ut i energiseminarium. Experter och lokala företag bjöds in och den 2 februari mötte 70 personer upp på Hammargården. Kristine Hästmark, kommunalråd, och Anna Engström, kommundirektör, öppnade seminariet. Där efter tog Annika Cederfeldt Jiveby över. Hon är näringslivspolitiks chef på Handelskammaren i Jönköping, som var medarrangör.

– Vi har fått vänja oss vid ett helt galet normalläge. Elkostnaderna har normalt varit låga, men nu har mattan dragits undan för företagarna. Jönköpings län är industritätt, här är förädlingsvärdet stort. 47 procent jobbar inom industrin och här exporteras 160 procent mer än medelsvensken. Sverige skulle missa mycket om inte detta fungerar, säger Annika Cederfeldt Jiveby.

Handelskammaren är en medlemsägd, partipolitisk organisation, som traditionellt har arbetat med att förbättra infrastruktur. Idag är energi den absolut enskilt största frågan. Handelskammaren gjorde en enkät bland företagarna i höstas och fick fram att 80 procent av industrin inte har beredskap för om elförsörjningen bryts. Konsekvenserna skulle alltså bli enorma om detta skulle ske.

– Det har sparats enormt mycket, men vi behöver ställa om för en helt ny situation, berättar Annika.

Tillsammans klarar vi energiutmaningen

Jeanette Rosén, Coompanion i Jönköping var en av de som talade. Coompanion arbetar med resurseffektiva, småskaliga energilösningar i samverkan.

– Vi stöttar personer som vill gå samman i kooperativa företag. Vi ställer upp med rådgivning, affärsutveckling av utvecklingsprojekt med fokus på samhällsutmaningar, berättade Jeanette.

Energiförsörjningen är en samhällsutmaning idag. Kooperation handlar om att man går samman för att ta sig an gemensamma utmaningar.

– Energigemenskap är till för att främja ekonomiska och miljömässiga intressen. Detta kan bidra till ett rättvisare och stabilare energisystem, där man kan få lägre kostnader. Idag talar vi om energifattigdom som ett nytt begrepp. Vi har sett att det finns ett minskat motstånd mot att bygga ut förnyelsebar energi, säger Jeanette.

Som exempel handlar energigemenskap om att grannar går samman för att investera i en solcellspark, eller att byalag, bostadsföreningar, företagsföreningar, skolor, jordbruk eller hushåll går samman för att göra gemensam sak av sina utmaningar. Det kom ny lagstiftning årsskiftet 21/22, som ska underlätta för den här typen av lösningar. I Sverige finns det föregångare på området. Några exempel:

  • På Gotland Austerland Skags har 200 hushåll gått samman för att skapa småskaliga energigemenskaper.
  • I Hammarby Sjöstad har man energiansvariga i bostadsrättsföreningar. Här har man exempelvis sopsugning med hjälp av solkraft.
  • Karlskrona Solpark är ett samägande för att ta vara på soltimmarna. Här kan man köpa andelar, som kallas ”Solfördelarna”.
  • Solenergi Vimmerby är ett initiativ där både företag och privatpersoner gått samman, där man har planer på att bygga ut ytterligare.
  • Mötesplats Häradsbäck i Kronobergs län har som mål att bli självförsörjande på energi som ett led i krisberedskap.

I EU finns 3400 energikooperativ. År 2050 räknar man med att hälften av energin kommer att produceras av medborgarna själva. Sverige har en bit att gå. Men man kan börja med vad som är möjligt i ens område och vad som redan finns, exempelvis vindkraftverk.

Vätgas kan ge stabilitet

Idag är vattenkraft basen i svenskt elsystem. I övrigt är det ett mycket komplext system. Kontexten är mycket svår att ha överblick över. Om man ser på vätgas så är den på inga sätt bäst, men den kan användas på många sätt berättar Therese Silvander, förändringsledare och miljöingenjör på Sweco.

– Vätgas är det första, enklaste och vanligaste av våra grundämnen. Vätgas har använts i industrin i över hundra år. Den kan vara en förutsättning för att vi ska få en stabil elförsörjning till småländska priser, menar Therese.

Nya resurser och beteenden krävs

Det ultimata är att ha total självförsörjning, men detta kräver väldigt mycket och kräver flera teknologier. Astrid Agering, Sweco, berättar att om man tittar på batterilandskapet så har kostnaderna minskat mycket på litiumbatterier de senaste tio åren, för att plana ut de senaste två åren.

– Batterier fungerar för korttidslagring. Dessa kan jämna ut effekttoppar. Det går att använda egenproducerad el som en buffert. Då kan man bidra till en balansering lokalt eller centralt. Batterier kan alltså balansera elnätet. Då laddar du när priserna är låga och säljer när priserna är höga, förklarar Astrid.

Effektivisera med ny teknik

Henrik Båge, Phoenix Biopower:

– Vi har utmaningar som inte bara Gnosjö, utan hela norra Europa står inför. Vi har klimatavtalet i Paris att ta hänsyn till, vi ska öka vår förnybara elproduktion till 86 procent 2050. 2016 var delen förnybar el 24 procent. Samtidigt måste vi fördubbla elproduktionen. Sen ska hänsyn tas till att befintlig elproduktion måste bytas ut. Ett vindkraftverk kan ha en livstid på femton år, sen måste det finnas ett nytt på plats. Vi har lite att jobba med!

Sol och vind är väderberoende energikällor. Ena dagen är det gratis. Den andra kostar det femtio kronor att ta en dusch. Att investera i nätinfrastruktur, vätgas och batterier är inte gratis, vilket betyder att många pengar ska upp. Vi har minskad effektbalans, då vi fasat ut kärnkraften och ersatt med väderberoende.

– Häromdagen gick frekvensen under 49,9 Hertz, vilket är väldigt lågt.
Industriella processer styrs av frekvensen på nätet. Om frekvensen är ojämn är detta skadligt för industrin. Det kan betyda att maskinerna inte fungerar som de ska. Den låga frekvensen är ett symtom på ett skört system, som vi blir känsligare i, säger Henrik.

Förnybar kraft vid behov kan vara en lösning för att öka effektbalansen i näten.

– Vi arbetar med kraftvärmeteknik. Med vår teknik har vi förgasning, som gör att vi får ut dubbla energin ur bränslet. Vi kan gå på 100 procent vätgas! Vår teknik ger el, värme, negativa utsläpp och kan användas lokalt. Vi använder biomassa, restprodukter från gran, typ toppar, grenar, pinnar, kottar och bark, fortsätter Henrik.

Energilösningar där alla vinner

Nevel finns i Sverige, Finland och i Estland. De driver 40 fjärrvärmeverk och arbetar bland annat med delning av överskottsvärme. De är aktiva i Gnosjö och i Smålandsstenar. André Svensson från Nevel berättar:

– Det roliga är att vara ute hos kunderna och föreslå koncept. Vi projekterar, driftsätter och ser till att det passar för din industri. Vi tar risken och skriver kontrakt på 15 år till ett visst pris. Vi letar efter en win-win-situation, så att vi kan vara möjliggörare för industrin.

Flygbild över Smålandsstenar.

I Smålandsstenar tar man tillvara överskottsvärme från en plasttillverkning.

Elmarknaden lik aktiemarknaden

I Hestra finns Niklas Skogsbergs kontor för företaget Energy Director.

- J.E. Hyltén tog vara på energin ur vattenkraften. Den gick inte att förflytta. Därför låg fabriken vid vatten, då har man tillräcklig energi, men inte hela tiden. Idag har vi spotpris per timme. Detta kommer att ändras till att det blir pris per kvart. Tidigare har priserna varit statiska. Idag kan vi påverka vattenkraften, så att den tillverkas när det behövs, genom att ha styrning för fördämning och batteri. När priserna är spotpriser blir elmarknaden mer lik aktiemarknaden och vi måste ha samma förhållningssätt som där, säger Niklas.

Gnosjö pilotkommun

Carlos Petersson, enhetschef på Energikontor Norra Småland var exalterad efter innovationsövningenden 18 oktober, eftersom den utmynnade i ett länsöverspännande projekt. I projektet blir Gnosjö kommun pilotkommun. Projektet kallas ”Effekt - Tillsammans för ett hållbart och tillförlitligt energisystem i Jönköpings län”.

Projektet kommer att vara i 40 månader mellan april 2023 och juli 2026. Det finansieras av Energikontor Norra Småland, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Gnosjö kommun.

Anna Engström avrundar seminariet.

– Vad häftigt om vi varit helt självförsörjande!
Vi ska anställa en person som ska arbeta enkom med detta projekt. Jag ser verkligen fram emot vad vi kan göra i den här frågan. Det är så kul att Gnosjö ska vara pilot.

Läs mer om projektet i nyheten "Vi blir pilotkommun för hållbart energisystem".

Expertpanelen sitter i fåtöljer.

Från vänster till höger; André Svensson, Nevel, Therese Silvander, Sweco, Henrik Båge, Phoenix Biopower, Niklas Skogsberg, Energy Director och Anna Engström, kommundirektör. På skärmen syns Astrid Agering, Sweco.