Ny lag om textilåtervinning

Från och med i år måste vi sortera ut allt textilavfall för sig. Det får alltså inte längre slängas bland det brännbara. Vi som kommun har ansvaret för att samla in det textila avfallet. För vår del delegerar vi själva insamlandet till SÅM. Varje år ska mängden som samlas in rapporteras för att det ska gå att följa utvecklingen av textilåtervinningen.

Från och med januari 2025 blir separat utsortering och insamling av textilavfall ett lagkrav. SÅM har idag avtal med tre olika aktörer som samlar in textilier för återbruk och återvinning. SÅM gör bedömningen är att detta upplägg kan fortsätta även efter 2025. Läs mer på SÅM:s webbplats om textilhanteringen.

Har ni frågor kan ni kontakta SÅM direkt.

Anledningen till det nya lagkravet är att mode- och textilindustrin står för stora delar av våra utsläpp, även om det inte är alltid är i vårt land kläder och textil inredning tillverkas.

Tio procent av världens klimatutsläpp

Modeindustrin är en av våra största miljöbovar. Klädindustrin står för nästan tio procent av världens klimatutsläpp. Industrin använder mycket vatten, energi och kemikalier i alla steg från bomullsfältet till det färdiga plagget. Vi går dessutom mot en framtida bomullsbrist i världen på grund av snabbmode och befolkningsökningar på jorden.

Klimatutsläppen störst i låglöneländer

Textil- och modeindustrin är både en resursintensiv och en förorenande bransch. De textila flödena är globala. Bomullen kan odlas i Egypten, med konstgödsel från USA, för att sedan transporteras till Bangladesh för att spinnas till tråd. Tråden vävs till tyg i Portugal som sen färgas i Indien, för att till slut sys till ett par jeans i Italien. Störst negativ påverkan på miljön har produktionens olika delsteg. Trots att klädesplagget köpts i Sverige så uppstår 80 procent av klimatutsläppet i andra länder, främst i låglöneländer, oftast utanför Sveriges och EU:s gränser.

Återvunna textilier inte framtiden

De senaste åren har vi sett att mer och mer kläder tillverkas av återvunna textilier, ändå är återvinning inte lösningen på problemet. Även vid återvinning krävs stora resurser. Återvunnen textilfiber minskar endast den totala klimatpåverkan med mellan fem och tio procent jämfört med att utgå från ny.

Minskad klädkonsumtion bäst

Det behövs istället att vi minskar vår konsumtion av kläder och har ett mer återhållsamt förhållande till att köpa nya. I snitt ökade konsumtionen av textil med 30 procent mellan år 2000 och 2019. Ungefär 14 kg textilier köpte vi per person 2019. Av dessa var tio kg kläder. Ett par jeans väger ungefär 0,6 kg. Tio kg motsvarar då drygt 16 par. Vid tillverkningen av ett par jeans går det åt omkring 11.000 liter vatten och för en t-shirt 2.500 liter.

Världsbanken har beräknat att klädindustrins utsläpp kan komma att öka med 50 procent fram till år 2030. Trenden har gått mer och mer mot ”snabbmode”, som bygger på billig tillverkning, upprepad konsumtion och kortlivad användning av plagg. Att handla kläder på nätet är snabbt, enkelt och du behöver inte ens ha pengar på ditt konto, utan kan lätt handla på kredit. Hur vi handlar spelar en avgörande roll. Det finns till och med de som beställer hem flera storlekar eftersom de går att skickas tillbaka utan kostnad. Detta beteende är inte bra för miljön och klimatet.

Färre kläder och av bättre kvalitet

Det krävs förändringar i våra konsumtionsvanor där vi som konsumenter behöver vara beredda på att betala högre priser, som står i relation till miljöeffekterna. Bättre för miljön är att istället satsa på ”långsamt mode” i garderoben. Modemärken idag tillverkar dubbelt så mycket kläder idag jämfört med före år 2000. Textilavfallet har ökat markant på grund av den ökade mängden kläder. Av textilavfallet bränns det mesta, en del deponeras eller exporteras till utvecklingsländer.

Second hand ett bättre alternativ

Det finns många anledningar varför man köper nya kläder. Barnen växer ur sina och sliter dem fort. Medan vi vuxna kanske köper för att förnya oss, följa modet eller för att vi blir lockade att köpa. Men vi är nog många som vill konsumera mer hållbart. Flera secondhandbutiker har öppnats de senaste åren. Sellpy, Vinted, FB:s Marketplace, Blocket och Tradera är bara några av dessa. Vissa erbjuder även att man kan hyra secondhandkläder. Enligt Europeiska Miljöbyråns rapport använder vi i snitt våra plagg bara sju gånger. En t-shirt används i omkring 30 gånger och tvättas 15. Om du använder den dubbelt så många gånger utan att köpa nytt, halverar du din klimatpåverkan från t-shirten.

”Pre loved” populärast bland yngre

Ett ljus i mörkret är att second hand, eller Pre Loved, har blivit populärare bland alla åldrar. Svensk Handel har gjort en hållbarhetsundersökning, som visar att 85 procent av de yngre än 49 år handlar Second-hand. Av de äldre än 50 är siffran lägre, bara 61 procent. Second hand har alltså framför allt medvind bland de yngre. Allt fler ser de ekonomiska och de miljömässiga fördelarna med att köpa begagnade kläder. Den totala omsättningen för Second-hand är 1,7 miljarder och då kommer drygt en miljard från e-handel, av detta består 417 miljoner kronor av kläder, skor och väskor, enligt Svensk Handel i februari 2024. Attityderna i samhället har förändrats de senaste fem åren. Idag är ”pre loved” och återbruk trendigt, menar Sofia Hagelin, PR- och kommunikationschef på tradera. Tradera är Sveriges största marknadsplats för Second-hand. ”Pre loved” är bäst för planeten och plånboken.

Rätt skötsel ger längre hållbarhet

Enligt experter får man räkna med att ett par jeans håller i drygt 1,5 år. Man kan förlänga jeansens livslängd genom att undvika att tvätta dem för ofta, helst i 30 grader och genom att låta dem lufttorka istället för att torktumla. Köper du färdigslitna jeans har livslängden förkortats avsevärt. Enligt Testfaktas test av jeans så har de ofta bra hållbarhet, men det hänger inte på om de är av dyrare eller billigare märken. Överlag är de av god kvalitet.