Till kuratorn står dörren alltid öppen

På högstadiet förändras mycket för eleverna. Plötsligt förväntas de vara stora. De ska ha koll på scheman, vilka salar de ska till, hålla reda på vilka läxor… Samtidigt som hormonerna börjat härja i deras kroppar. Malin Johansson är skolkurator. Hennes dörr är nästan alltid öppen. Här kan man få prata av sig, få spela lite kort och få känna att det finns en trygg vuxen nära som bryr sig.

Malin Johansson har varit i vår kommun sen ungefär ett år tillbaka. Först började hon som skolkurator i Hillerstorp och kom över till Bäckaskolans högstadium i januari. Lite mysko kändes det nog för henne, eftersom hon tidigare varit elev på samma skola. Många minnen poppar säkert upp. Även om det är samma skola så förändras den med sin tid.

Till mig är det öppet, helt enkelt

Till Malin står dörren alltid öppen förutom om hon har besök.

– Jag vill vara den trygga vuxna som eleverna vågar öppna sig för. Många bär på känslor, föreställningar… Jag vill också vara den som vågar ställa frågan ”hur mår du egentligen?”

På Bäckaskolans högstadium går elever som är mellan tretton och sexton år gamla.

– Det händer så mycket i den här åldern. De kommer till högstadiet. Plötsligt har de många lärare. De måste ha koll på sitt schema, de måste förflytta sig mellan lektionerna, det är mer folk överallt. Det är en stor omställning. Det är inte nödvändigtvis större klasser, men det är andra klasser, nya människor …. Och hormonella förändringar. När jag kom tillbaka hit till skolan och ser på när jag själv gick här som sextonåring. Då så såg jag mig själv som vuxen. Idag inser jag att jag var långt ifrån vuxen, när jag tittar med mina 34-åriga ögon.

På högstadiet är man både stor och liten

Malin fortsätter.

– Eleverna kan tycka att jag är väldigt gammal. Även om jag ser mig som ung. De frågar ”Har du barn?” Och det har jag. De tycker sig veta mycket om att ha barn… de känner sig stora, men är egentligen ganska små. Fjortonåringens bekymmer är stora för den. Vuxna kan säga ”Vad är det att oroa sig för?” Men det är där eleven är just nu och det är det vi måste hantera. Det finns inget facit. Det är inte så att just den här eleven alltid mår bra. Den har ju två trygga föräldrar. Men den kan ändå inte må väl.

Tuff jargong på sociala medier

Jargongen kan stundtals vara tuff mellan eleverna. Det ser så ut även på sociala medier, SoMe, och på TV-serier.

– Jag kan komma och säga till när jag hör något, ”Hur låter ni?” Språkbruket har ändrats för vad som är socialt accepterat. Likaså kan tonen vara rå på SoMe, beroende på algoritmerna som styr. Innehållet på SoMe kan förändras snabbt. Jag tror att vårdnadshavare inte är medvetna om hur påverkad man blir av algoritmerna. Jag kan också se att det händer saker på SoMe, som påverkar våra elever starkt, men att det är svårt för oss att nå det. Nu när det har kommit riktlinjer från Folkhälsomyndigheten är det lättare att ha något att luta sig tillbaka på för att kunna ha en dialog med sitt barn. Det är ändå svårt för föräldrarna.

Varför har elevens frånvaro förändrats?

Att fånga upp barn som till exempel börjar få ett beroende kring spel är något skolan är vaken kring. Till hjälp använder man sig bland annat av frånvarostatistiken.

– Om frånvaron sticker iväg och vi inte har något annat att ta på, så är det en indikator. Ser vi att en elev plötsligt har stor frånvaro, eller att det kommit en gradvis förändring. Vi kan fånga upp om studieglädjen och motivationen inte längre finns där och vad det beror på. Vi lyssnar också på vad eleverna pratar om, vad kompisarna säger… och försöker på så sätt fånga upp det innan problemen blivit stora.

Förebyggande arbete kring ANDTS

På skolan arbetar man med en hel del förebyggande arbete kring ANDTS, som står för Alkohol, narkotika, droger, tobak och spel om pengar, tillsammans med Öppenvårdens behandlare Dagnys Torlaksdottir. Öppenvården har närvarat under föräldramöten för att informera.

– Vi diskuterar med eleverna om var gränsen går för godkänt spelande, likväl som vi talar om tobak och droger. Även om det finns restriktioner för i vilken ålder man får spela när det gäller spel om pengar, är det viktigt att veta hur det kan gå om det går överstyr. Vi vågar ta diskussionerna och informerar. Den här informationen har vi främst med niorna som är på väg upp till gymnasiet. De behöver lära sig att ta större ansvar. De får större krav på sig med egenstudier och egenansvar.

Att må dåligt kan vara normalt

Dagens ungdomar tar själva kontakt och söker hjälp hos kuratorn.

– Idag finns en större öppenhet, vilket är positivt! Är jag här så har jag alltid dörren öppen och spelkort framme. Jag jobbar mycket för att normalisera. Kuratorn är ingen tråkig tant där man pratar skit. Här finns inget stigma. Här är öppet, helt enkelt!
I diskussionen med eleverna pratar vi om att det är inget konstigt att må dåligt ibland. Självklart måste jag vara lyhörd för om någon har det värre än andra. Kanske jag måste koppla vidare till någon annan. Jag har ingen behandlande inriktning. Om någon behöver extra stöd kan jag kontakta Barn- och Ungdomshälsan eller BUP i Värnamo.

Alla kan behöva stöd ibland

Det görs många bra saker på Bäckaskolan för att eleverna ska få en så bra skolgång som möjligt. Här finns ”400-korridoren” där man kan få hjälp om man har anpassad grundskola, om man till exempel har IF-diagnos. IF står för Intellektuell funktionsstörning. Här har man en fokusverksamhet riktad till elever där man undervisar med olika metoder. Det här kan vara för de som behöver extra stöd under en tid, men också mer långsiktiga insatser.

– Nytt för den här terminen är att vi har ett Studiecenter, STUDI, uppe på skolan under skoltid, som är bemannat med personal. Det här är behovsprövat. Behovsprövningen gör Katarina Zuna, vår specialpedagog. Studiecentret är bra om man märker att en elev börjat tappa något i kärnämnena, svenska, engelska eller matematik. Det funkar så att man är med på genomgången i sin klass, men när man ska börja arbeta kan man gå upp till centret.

– Undervisningen här är anpassad efter individen. Här finns alltid lärare och resurser, hur många beror på hur trycket ser ut. Här finns upp till tolv platser.

Utöver insatserna på lektionstid finns det studiestöd innan skolan och efter, på morgonen och på eftermiddagen två gånger i veckan.

– Till studiestödet är det fritt att komma. Oftast kommer man hit efter att man haft kontakt med en lärare för att få hjälp med läxor, eller om man till exempel har missat ett prov. Vi vill gärna komma ifrån stämplar om att man skulle vara dålig för att man behöver stöd. Alla kan behöva hjälp ibland men det behöver inte definiera en.