Småkockar på Regnbågens förskola lär sig mer om råvaror och tillagning

Att laga mat gör att barnen vågar smaka mer. Lilla köksskolan är ett projekt i samarbete mellan förskolorna och köken.

Under dagens köksskola är det Emils och Ronjas tur att vara minikockar. De är två pigga sexåringar som också brukar baka och laga mat hemma.

– Jag kan laga älgköttbullar och fattiga riddare, berättar Emil.

– Jag kan baka lite olika saker, till och med våfflor och pannkakor, säger Ronja.

I bakgrunden är radion på och det spelas låtar från Melodifestivalen. Båda sjunger med när ”Smash into pieces” låt spelas. Måndagens projekt är att baka småländska lunsar av grahamsmjöl. Barnen som var här förra veckan lade upp grönsaker till lunchen och lagade till smoothies till eftermiddagens mellanmål. De hjälpte även till med disken.

Först tar barnen på sig de nya uppsydda kockkläderna. De ska få känna sig som riktiga kockar. Innan de får börja, tvättar de noga händerna. Det ska inte finnas några bakterier i maten.

Barnen mer positiva till att smaka, om de själva lagar mat

Theres Roos, kock, är en av de som genomför Köksskolan med. Syftet är att väcka nyfikenhet kring råvaror och tillagning från tidig ålder. Matlagning ska kännas kul och inspirerande. Två och två får barnen möjlighet att baka, laga mat eller fixa nyttiga smoothies.

På förskolorna arbetar man sen länge med måltidspedagogik. Att laga mat och att baka är ett steg i samma riktning. I USA har man i flera studier sett att barn involverade i att tillaga, äta och smaka på mat får en mer positiv attityd till mat och ökade preferenser för grönsaker.

– Tanken med Lilla köksskolan är att det ska bli ett bättre samarbete mellan köken och förskolan. Det här är något vi arbetar med på alla förskolorna. Vi har mål där vi arbetar tillsammans med Måltidsmodellen. Vi i köket arbetar för att kosten ska vara näringsriktig, god och säker. Medan pedagogerna tar in hållbarhet, att det blir en trivsam stund när barnen äter och att mat integreras i pedagogiken på olika sätt. Just nu arbetar vi med Asien. Då har vi serverat nudel-wok på ett asiatiskt vis, där barnen fick testa att äta med pinnar. Månadens grönsak har vi utvecklat vidare. Nu har vi även med redskap och länder, därför heter det nu Lilla köksskolan istället, berättar hon.

Lunsar kan bakas i alla former, tycker Emil och Ronja

När händerna är tvättade är det dags att blanda de olika ingredienserna i bakskålen. Det är noga att det blir rätt mängd av varje. Emil fyller decilitermåttet med flytande margarin och häller det ner i bunken. Sen är det Ronjas tur. När alla ingredienserna blandats sätter de igång bakmaskinen. Degen knådas några minuter tills den fått rätt konsistens. Sen häller Theres upp den på bakbordet, som har mjölats lite. Degen delas i tre större delar, som sen delas i många mindre lagom stora bitar. Barnen får en bit i taget. Degbitarna ska rullas till smala längder, för att sen formas till ringar.

Ronja och Emil formar lunsar i alla möjliga former. Det blir hundar, katter, hjärtan, bajskorvar och till sist blir det några formade till bokstäverna i deras namn. När plåtarna är i ugnen, städar barnen upp efter sig och går ut med soporna. Sen tvättar de händerna igen.

De färdiggräddade lunsarna får svalna en stund. Sen plockar de båda barnen ner dem i små korgar till förskolans olika avdelningar. Nu är det dags för mellanmål och kockkläderna tas av.

– Mitt ”M” gick i sönder. Nu ser det ut som ett ankare istället. Det luktar väldigt gott. Min mage är jättehungrig, utbrister Emil.

När barnen gått till sin avdelning plockar Theres undan det sista.