KRAM-timmen ger tillfälle till diskussioner om känslor

Värdegrund på schemat varje vecka är ett led att skapa god arbetsmiljö. Thomy Carlsson Sporre på Hillerstorpsskolan undervisar sjuorna på deras KRAM-timme. Just nu är ”nätmobbing” temat. Dagens unga lever sina liv på sociala medier. Därför är ämnet väldigt aktuellt.

David Holm, rektor, menar att man arbetar mycket med relationerna på Hillerstorpsskolan och Kulltorpsskolan. En del i arbetet är bland annat skolornas värdegrundsarbete. Detta arbetet kallas passande nog för KRAM för Hillerstorps- och Kulltorpsskolan. Arbetet har utformats av lärarna tillsammans med eleverna. K står för kamratskap, R för respekt, A för ansvar och M för miljö.

Thomy Carlsson Sporre håller i KRAM-timmen för årskurs 7 på Hillerstorpsskolan. En timme i veckan är vigd åt värdegrundsarbetet. Temat just nu för sjuorna är ”nätmobbing”. Till sin hjälp för att få verklighetsnära exempel att diskutera, använder Thomy en TV-serie som heter ”#hashtag”. Serien är inspirerad av Instagramupploppen i Göteborg som utspelade sig 2012.

Unga lever sina liv på nätet

Innan dagens avsnitt ska visas får eleverna diskutera vad som hände i det förra och vad de tror ska komma hända i det kommande. Eleverna i serien är i ungefär samma ålder som de själva, så igenkänningsfaktorn är hög.

– #hashtag är inte alltför gammalt. Programmet handlar om upploppen i Göteborg som hände för några år sedan. Händelserna har hänt i verkligheten. Våra elever lever sina liv på nätet, så ämnet är väldigt aktuellt, säger Thomy.

I detta avsnittet visas att någon kränkt en tjej på nätet. Tjejen har blivit kallad många fula ord. Man anar att det är en av tjejens närmaste vänner som ligger bakom. Kränkningen har blivit polisanmäld. Polisen kommer att leta upp vilken IP-adress som använts för att posta de kränkande inläggen. Inlägget har resulterat i att en utpekad tjej har blivit misshandlad på skolgården av en annan, som velat försvara den kränkta tjejen.

I klassrummet blir det diskussion två och två om vad som hände i avsnittet.

– Ni ser att man kan komma undan med småsaker, men när man tar till våld blir det konsekvenser. Kränkningen har blivit polisanmäld och tjejen som misshandlar den andra blir avstängd från skolan. Tror ni att det kommer att komma fram vem som egentligen har postat inlägget på nätet?

Det tror eleverna. Avsnittet har satt igång många tankar.

– Men det kommer kanske inte fram meddetsamma? Ni hörde att polisen ska kolla IP-adressen. Kommer de att få fram sanningen? Det kan vara lätt att lägga skulden på någon annan, men det finns spår, även om man har raderat. Vad tror ni kommer att hända i nästa avsnitt?

Eleverna funderar och diskuterar.

– Vad tror ni händer med relationerna mellan tjejerna där den ena ljugit för den andra och kränkt henne? När sanningen kommer fram?

En elev berättar vad hon tror kommer hända. Och Thomy fyller i.

– Man blir besviken när någon man litat på gått bakom ens rygg. Hon som postade inlägget, kanske känner ånger. Ånger kan vara en jättejobbig känsla, men väldigt nyttig. Jag vet att jag gjort fel, då är det bra att känna detta.
Kommer polisen att knacka på när de hittat IP-adressen?

Det tror eleverna.

– Tror ni att den utpekade tjejen kommer att bli rentvådd? Hon är ju oskyldig.

Det tror de, men det kommer att ta tid. Att nätmobbing kan vara väldigt allvarligt visar programserien. Genom att ta del av dramatiseringen blir ämnet tillgängligt och lätt att sätta sig in i.

KRAM används på alla stadier

Alla elever ska själv anstränga sig och vara delaktiga, utifrån sina förutsättningar, för att ta ansvar för sitt eget lärande. De bidrar på så sätt till en god arbetsmiljö. Eleverna ska även visa respekt mot lärare, personal och andra elever, eftersom det är ett gemensamt ansvar att se till att arbetsmiljön är god.

På KRAM-lektionerna för lågstadiet arbetar man med rollspel, kompisproblem, och ser bland annat på ”Vara vänner” och ”Du är bäst” som är serier från Utbildningsradion. Dessutom diskuterar man språkbruk och annat som rör kompisskap.

På mellanstadiet är fokus mer på ordning och reda, men även mobbing och nätmobbing tas upp även här.

På högstadiet handlar det ofta om gruppdynamik, studieteknik och välbefinnande. Man använder sig också av några lekar, exempelvis Heta stolen, Oavslutade meningar "Det viktigaste med vänskap är…", "De bästa egenskaperna hos en kompis är…", rangordningslek och rörelselek för att lära känna varandra bättre.