Omgivningen bör vara vaken kring ungas relationer
Just nu pågår kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt", som vänder sig till unga och till dig som arbetar med ungdomar. Bakom kampanjen ligger Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, länsstyrelserna och ungarelationer.se.
Svartsjukaarinteromantiskt.se riktar sig till dig som är ung och till dig som arbetar med ungdomar. Denna webbplats finns för dig som blir utsatt för våld i en relation, är orolig för en vän, utsätter någon annan för våld eller bara vill veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas parrelationer.
Det är åttonde året i rad som kampanjen arrangeras. I år ligger fokus på omgivningens ansvar att agera. Vuxna, som möter unga i sitt dagliga arbete, hemma eller på fritiden, behöver kunna se och våga fråga.
– I arbetet mot våld i ungas parrelationer är det viktigt att vuxna runt om de unga, själva har och kan ge unga kunskap om våld. Våld sker fysiskt, psykiskt och i den digitala världen, där vuxna sällan finns med. Det gör att även vänner och andra åskådare är viktiga för att upptäcka och förebygga våld bland unga, menar Kim Strand på Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Vad innebär en schysst relation?
Syftet är att öka kunskapen hos unga själva och hos vuxna som möter unga. Vad innebär egentligen en schysst relation? Är svartsjuka ett tecken på kärlek? Vad är egentligen våld? Vart kan jag vända mig för att få stöd? Detta är frågor som besvaras på kampanjwebben.
Aktörerna bakom kampanjen kommer i år att sprida information om vad alla runt omkring en person som blir utsatt eller som utsätter sin partner för våld kan göra. Att föräldrar, vänner och yrkesverksamma lär sig att se och agera mot våld är av stor betydelse, enligt forskning på området.
– Ofta kan vuxna prata om svartsjuka som något romantiskt, men sådana föreställningar riskerar att normalisera kontroll och olika former av våld i en relation. Alla, oavsett ålder, behöver öka sina kunskaper om våld i ungas partnerrelationer och bli bättre på att prata om hälsosamma relationer som bygger på respekt och samtycke menar Alex Snäckerström, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Vad är våld i en nära relation?
Våld i ungas parrelationer är när en ung person utövar våld mot sin flickvän, pojkvän eller partner. Våld kan vara många olika saker och utövas i olika relationer. Det kan till exempel handla om någon du träffar, har en sexuell relation med, är tillsammans med eller tidigare har haft en relation med.
Våldet kan till exempel vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller digitalt. Våld är aldrig okej och det är ofta en brottslig handling. Du har rätt till stöd och hjälp oavsett var du bor!
Ofta pratar vi om svartsjuka som något romantiskt, men det finns inget romantiskt i när svartsjuka innebär kontroll och våld. Ju mer man vet om problemet desto lättare är det att reflektera och prata om det. På webbplatsen svartsjukaarinteromatiskt.se kan du som ung läsa mer om våld och vart du kan få stöd och hjälp. Du som jobbar med unga kan hitta information och stödmaterial om våld.
Fler tjejer än killar drabbade
I Brottsförebyggande rådets rapport "Brott i nära relationer bland unga" uppgav 23 procent av tjejer och unga kvinnor, i åldern 16-24 år, att de någon gång har utsatts för våld, jämfört med 14 procent av pojkar och unga män.
Andra livsomständigheter, som kan påverka våldsutsatthet, är att vara ung hbtq-person, ung med en funktionsnedsättning, eller ung och utsatt för hedersrelaterat våld och förtyck.
Killar utövar våld i nära relationer i högre grad än andra. Men personer av alla kön både kan bli utsatta och utsätta andra för våld. Våld utövas i både heterosexuella och hbtq-relationer. Därför pratar man både om killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer. På sidorna används ordet “partner”, men exemplen kan också gälla någon som du träffar, har en sexuell relation med eller har varit tillsammans med tidigare.
Tjejjouren Mila stöttar tjejer
Tjejjouren Mila startades 2014 och vänder sig till yngre som behöver någon att prata med. Man kanske inte har någon man kan tala med. Kanske vill man inte prata med föräldrar eller lärare i skolan, utan med någon utomstående.
Syftet med tjejjouren är att stärka unga tjejer som är redo att gå ut i livet. Tjejjouren eftersträvar ett samhälle fritt från våld och förtryck. Här finns en chatt på tisdagar mellan 20 och 22. I och med att alla aktiva arbetar ideellt kan de inte alltid finnas tillgängliga, men du kan få namn och mejladress för kontakt, så får du svar så fort de hinner. Det är tjejerna som hör av sig som bestämmer samtalsämnena. Det kan handla om allt ifrån ätstörningar till våld i nära relationer, hur man hånglar första gången. Eller frågor som "är jag normal" eller "jag känner mig annorlunda".
Vill du bli volontär på tjejjouren Mila?
Alla som arbetar på jourerna är volontärer. Frivilliga volontärtjejer driver tjejverksamheten. Om du vill bli volontär kan du kontakta Tjejouren Mila.
Alla som är med arbetar för att samhället ska bli bättre. Det finns 600 volontärer i Sverige utspridda på 60 tjejjourer. Tjejjouren Mila liksom Kvinnojouren Maria får bidrag från Gnosjö kommun.