Revisionens bild är inte helt korrekt om vår ekonomi

Att kommunens ekonomi inte är så positiv som vi önskar kan vi hålla med om. Men det var tyvärr några uppgifter från revisionen under kommunfullmäktigesammanträdet 31 oktober, som inte stämmer. Här kommer förtydliganden.

Fyra av fem förvaltningar har i princip en budget i balans

Förra årets resultat var ett underskott på 43,9 miljoner kronor. I år räknar vi med att vi kan landa på något bättre än det prognosticerade underskottet på 33,9 miljoner kronor, när slutresultatet kommer . Kommunen har gjort mycket för att minska underskottet. Bland annat har skolorna och socialförvaltningen genomlysts. Teknik- och fritidsförvaltningen genomlyses nu. Resultatet från genomlysningen kommer att redovisas för kommunstyrelsen i december. Fyra av fem förvaltningar har redan idag i stort sett en budget i balans.

Normal personalomsättning

Revisionens ordförande menar att kommunens personalomsättning är onormalt hög, vilket inte alls stämmer. Normal personalomsättning ligger mellan 8 och 12 procent. Under 2021 låg vår personalomsättning på 8,4 procent, 2022 var den 11,9 procent, 2023 10,7 procent och 2024 9,8 procent, vilka alla åren ligger kring det normala.

Att 24 procent, hela 187 personer, av våra medarbetare har arbetat här i mer än tjugo år, tyder snarare på att trivseln är hög bland våra anställda. Att vi samtidigt välkomnar nya medarbetare gör att vi får en bra mix av erfarenhet och ”nya ögon”.

Sjukfrånvaron är bara 5,71 procent i år, förra året var den 6,5 procent och 2022 var den något högre och landade på 8,46 procent, då hade vi fortfarande känningar av pandemin.

Lånebilden är inte rätt

Revisionen har också visat upp en felaktig lånebild och menade att vi har 500 miljoner kronor i lån, vilket inte stämmer. Vi har 388,8 miljoner kronor i lån. Resterande 100 miljoner kronor handlar om en förändrad redovisningsprincip där långtidshyrda lokaler ska räknas som om vi själva skulle köpt fastigheterna och då tagit ett lån för att köpa/bygga dem. Leasing av våra fordon räknas inte som skuld. Av Sveriges kommuner har hälften lika stor eller större skuld än Gnosjö kommun fördelat per capita.

Revisionen nämnde även att kommunen lånat 40 miljoner kronor för att renovera våra lokaler och påstod att det saknades 18 miljoner kronor som inte redovisats. Detta stämmer inte heller. Kostnader för ombyggnationer och renovering uppgick till 34 miljoner kronor 2022, och till 32,9 miljoner 2023. Sammanlagt är utgifterna för renoveringarna 66,9 miljoner.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har just kommit med en ekonomirapport som visar på de många utmaningar som kommuner och regioner står inför. Dessa utmaningar står även vår kommun inför.

Lågkonjunkturen hänger kvar ytterligare ett par år

Trots att konjunkturen har börjat vända är det lång tid till nästa högkonjunktur, vilket påverkar skatteunderlaget för samtliga landets kommuner. Det är minst två år tills Sverige är ute ur den nuvarande lågkonjunkturen. Även om kommunerna har påverkats mycket av de ökade pensionskostnaderna, så har regionerna drabbats än mer. Dock ser det bättre ut framöver då pensionskostnaderna kommer att minska på grund av att inflationen går ner. Detta innebär ändå inte att kommunerna kan börja ta det lugnt och se det som att faran är över.

Sveriges kommuner har EU:s största låneskuld, medan statsskulden är liten

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar på grund av väldigt stora investeringsbehov. Det handlar om byggande av infrastruktur, att reparera och bygga nya ledningsnät för vatten och avlopp, den gröna omställningen kräver förändringar i uppvärmning, belysning med mera, klimatanpassning behövs för att exempelvis undvika översvämningar, samtidigt ska den civila beredskapen byggas ut. Sveriges kommuner har EU:s största låneskuld, medan statsskulden är EU:s minsta.

Färre barn, färre i arbetsför ålder och fler äldre innebär utmaningar i framtiden

I Sverige ser vi en tydlig minskning av antalet barn. Detta kommer att leda till stängningar och nedläggningar av antalet skolor och förskolor de kommande åren. Här i Gnosjö kommun har vi beslutat om nedläggningar av några förskolor och flyttningar av klasser för att anpassa oss efter hur läget är. Vi har också samordnat anpassad skola.

De i arbetsför ålder kommer att bli färre, medan de över 80 ökar markant. Det skulle behövas 60 procent mer personal i äldreomsorgen om bara några år. Även om man ser att behovet av äldreomsorg skjuts upp längre upp i åldrarna. Man klarar sig längre själv hemma. Förebyggande insatser inom friskvård och digital tillsyn nattetid är sådant som kan underlätta när de personella resurserna blir begränsade. Vi i Gnosjö arbetar mycket för att våra äldre ska få god omsorg främst hemma så långt man önskar. I normalfallet har det inte varit några köer för att komma till särskilt boende, men just nu är det kö.

Det krävs att våra kommuner planerar långsiktigt utifrån demografin, genomför nödvändiga investeringar, utvecklar nya arbetssätt genom exempelvis digitalisering och har fokus på kompetensförsörjningen och ett hållbart arbetsliv.

Anna Engström, kommunchef

Kristine Hästmark, kommunstyrelsens ordförande (M)

Sanna Rickardsson, ekonomichef