Gnosjö kommun logotype
Fint dukat i skolmatsalen med servetter i glada färger och blommor i vaser.

Att duka upp maten vackert stimulerar aptiten.

Näringsrik och god mat ska inte hamna i soporna

Att slänga mat är inte bra för vår miljö, oavsett om det är i livsmedelskedjan, i förskolorna, skolorna eller på våra äldreboenden.

Måltiden ska vara lustfylld. Kostenheten har medvetet sett till att skolor, förskolor och äldreomsorg har större inflytande över hur maten ser ut och smakar, i alltifrån våra matlådor till i våra skolrestauranger. Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö.

Skolorna är bra på att minska svinnet

Ett av de globala målen är att halvera matsvinnet fram till 2030. Våra offentliga kök i Sverige är en viktig länk i kedjan att nå det målet. Vår kostenhet har arbetat länge med minskat matsvinn i skolorna och nått mycket låga nivåer. Anneli Fränberg, kock och gruppledare på Bäckaskolan F-6, är en av de som kämpat för att få barnen att slänga mindre.

Eleverna har börjat tänka både en och två gånger innan de slänger mat. ”Slänghinken” står inne i köket två dagar i veckan på initiativ av elevrådet, så det är lite svårare att slänga, bara av den anledningen. När de lyckats minska svinnet med 10 gram/elev och dag i en hel vecka, får de en guldstjärna. Lyckas de att slänga så lite i fyra veckor får de glass eller någon annan överraskning i vinst. Något som uppskattas mycket av eleverna.

Även förskolorna ska arbeta med matsvinn på samma sätt

Framåt kommer även förskolorna att arbeta på ett liknande sätt för att minska matsvinn. Redan idag ser man till att barnen får nyttiga matvanor tack vare måltidspedagogik. Tidigt arbetar de små barnen med Månadens grönsak och Lilla Köksskolan.

En flicka och en pojke bakar. De har kockkläder på sig.

Äldre får hellre för mycket mat än för lite

Än så länge har kostenheten inte börjat försöka minska matsvinn inom äldreomsorgen. Lyndon McLeod har ögonen på hur viktigt det är med näringsrik mat för våra äldre. Maten måste också vara mycket god, eftersom många äldre har svårt med aptiten. Hur maten serveras är också en viktig del, eftersom ögat också är med för att öka aptiten, speciellt hos äldre. I brukarundersökningen Socialstyrelsen genomfört 2023 visade det sig att Gnosjös mat till de äldre smakade bäst i Sverige.

– Hellre att de äldre får för mycket mat, än att de får för lite. Aptiten går upp och ner, speciellt för de med demenssjukdom. Om det blir mat över på våra äldreboenden är det bättre att den tas om hand, fryses in, eller att personalen äter upp den. Vi lägger ner mycket arbete på att våra matlådor ska ha rätt portionsmängd med rätt näringsinnehåll. Vi har beräkningstabeller vi följer. Tidigare hade Bäckgården tillagningskök, men är idag ett mottagningskök. Det är alltid mindre svinn när köken lagar själva. Vi som arbetar i kök vet att det blir mer matsvinn när maten skickas. Det kan vi inte komma ifrån, menar Lyndon.

Enligt Livsmedelverket slängs en tredjedel av lunchportionen och blir matsvinn. Svinnet är kartlagt utifrån 60 kommuner av Sveriges 290. I snitt slängs drygt 100 gram av portionen. Undernäring är vanligt bland sköra äldre.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, menar Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar alltså inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

Fyra kockar i svarta kläder.

Våra kockar lagar den godaste maten i Sverige för äldreomsorgen.

Fakta om matsvinn enligt Livsmedelsverket

  • En tredjedel av all mat, som produceras i världen, äts inte upp.
  • Matsvinn är livsmedel, som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan. Den största delen av matsvinnet uppstår hos hushållen.
  • Matsvinn och livsmedelsförluster står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen.
  • Om matsvinn var ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
  • Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet. Därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.
  • Om det inte fanns något matsvinn i världen skulle ytterligare tre miljarder människor slippa att vara hungriga.
  • Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
  • Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.
  • Sammanlagt slängs alltså 33 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om cirka 130 kilo per år.
  • Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan kan motsvara nästan 35 måltider per år för en person.
  • De 18 kilo, som hälls ut i vasken, motsvarar ungefär 90 koppar kaffe.
  • För en familj med två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan tre och sextusen kronor per år.