Självständigt liv är viktigt för alla

Grundtanken för vår socialtjänst är att vi människor ska klara oss själva så långt det är möjligt. Vi mår bäst när vi kan leva ett självständigt liv. Passivitet är aldrig bra för hälsan. Men behöver vi hjälp ska vi få den.

– Det är väldigt viktigt att vi ger hjälpen till den som verkligen behöver den, menar Maya Johansson, enhetschef över Vuxengruppen på socialförvaltningen.

Hon och hennes medarbetare hanterar utredningar för alla vuxna, som kan komma ifråga för stöd av olika anledningar. Det kan handla om funktionsnedsättningar, demenssjukdom, missbruk och långvarig arbetslöshet. Vuxengruppen tar bland annat beslut om ekonomiskt bistånd, boendestöd, skyddat boende, vård vid missbruk eller beroende, daglig verksamhet, gruppbostad eller servicebostad, hemtjänst, rätt till särskilt boende och trygghetslarm.

Besluten fattas utifrån Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt även vid behov utifrån Lag om vård av missbrukare i vissa fall, som är en tvångslagstiftning.

– Vi är det yttersta skyddsnätet. Vi ska tillgodose de behov den enskilde inte kan tillgodose själv eller på annat sätt. Det är först då vi ska komma med en insats. Grundtanken är att människor ska kunna vara självständiga så länge som möjligt. Det är exempelvis inte meningen att man ska ha försörjningsstöd för resten av livet. Individens behov utreds och följs upp då de beslut som fattas oftast är tidsbegränsade. Vi ser en utvecklingspotential hos individen. Men rör det sig om en intellektuell funktionsnedsättning kan behovet vara livslångt. Vårt mål är att människor få leva ett så självständigt liv som möjligt. Det är inte roligt att vara beroende av någon annan. Man vill vara fri.

Individens vardag ska fungera

Som myndighet gör socialförvaltningen behovsbedömningar. Då prövas vilket biståndsbehov individen har. Den enskilde, de anhöriga och ADL-bedömningar bidrar till utredningen. ADL står för Aktiviteter i det Dagliga Livet.

Tack vare hjälpmedel, som en rollator, kan man röra sig länge även om balansen är sämre än tidigare.

De över 80 år kan ha ökat med 54 procent till 2033

Med en åldrande befolkning kommer Socialförvaltningen Vuxengrupp att stå inför stora utmaningar. Enligt Statistiska Centralbyråns beräkningar kommer antalet personer över 80 år öka med 54 procent till 2033 i Gnosjö kommun. I Sverige som helhet ökar antalet över 80 år med 38 procent. Vår kommun har alltså en mer ansträngande situation än resten av Sverige. Äldreforskaren Ingmar Skoog, professor i psykiatri, menar att 70 är det nya 50. Fler är friska långt upp i åldrarna och Sverige får fler och fler hundraåringar. Idag finns ungefär 2 600 personer som fyllt 100 i Sverige. Rörelse är en bromsande faktor för åldrande.

– Med en åldrande befolkning kommer antalet demensdiagnoser öka. Jag önskar därför att vi skulle kunna bygga särskilda boenden på samma sätt som de gjort på vissa ställen i Danmark och Norge. Dessa särskilda boenden är uppbyggda som små byar där det finns gator, en liten affär... Vi har en mycket bra äldrevård, enligt brukarundersökningen. Men tyvärr så är det fullt överallt. Vilket betyder att man får vänta tills det blir en ledig plats efter man fått beslut. Hemtjänsten skulle också behövas byggas ut i framtiden. Om man bygger mer flexibla bostäder, som är anpassade från början, så behöver man inte flytta om/när man får ett beslut om särskilt boende.

Maya tänker en liten stund och fortsätter.

– Det är kanske lite utopiskt, men varför inte bygga ett äldreboende nära Storå Förskola? De äldre kan ha roligt genom att titta på barnen när de leker. Och barnen kan få höjd livskvalitet och möjlighet att regelbundet få umgås med äldre, vissa barn kanske saknar far- eller morföräldrar.

Fortfarande kunna leva tillsammans, trots demenssjukdom

Maya arbetade i hemtjänsten som ung när hon kom till Sverige från Nordnorge.

– Då var de som fick hemtjänst mycket piggare än idag. Idag krävs att man har stora behov för att få hemtjänst eller särskilt boende. Men det är inte så att folk drömmer om att komma hit. Dit kommer man när man verkligen inte klarar sig hemma längre. Är man gift och den ene behöver särskilt boende får den andre flytta med. Det är en lagstadgad rättighet att få leva tillsammans hela livet och inte behöva skiljas åt även om man har behov av att få bo på ett särskilt boende.

Hjälpen behöver gå till den som verkligen är i behov

Hon är imponerad av de anhöriga som sköter sina äldre.

– Det är väldigt många anhöriga som sköter om sin make eller maka. Man kämpar på här i Gnosjö. Det är kanske Gnosjöandan? Men det är nog också en generationsfråga. Man har en gång i tiden gift sig i kyrkan och lovat varandra evig trohet tills döden skiljer oss åt. Man lever efter detta.

Men många äldre är också väldigt friska idag! Så när åldern blir ett argument, stämmer det inte. Vissa är mycket sämre, fast att de är yngre. Vi behöver också följa med i samhällsutvecklingen anpassa insatserna utifrån hur det ser ut. Idag finns det fina färdigrätter i butikerna och då kan behovet av matservice tillgodoses genom inköp av både frysta och färska färdigrätter, som ur näringssynpunkt är lika bra som den mat kommunen erbjuder. Det är väldigt viktigt att vi ger hjälpen till de, som verkligen behöver den. Det är bättre för människan att klara sig själv så länge man kan.

Vi människor vill som regel klara oss själva så långt det går. För det personliga välbefinnandet och hälsan är det också bäst för oss. Inaktivitet, passivitet, leder som regel till ohälsa och att vi blir nedstämda eller deprimerade. Tron på människan som självständig individ är i grunden viktig.