Kompetensförsörjningen är den största utmaningen för äldrevården

Digitalisering, nattkameror och läkemedelsautomater ska kunna bidra till större självständighet för brukaren och god äldrevård i framtiden.

Vår nya MAS, medicinskt ansvariga sjuksköterska, Linda Magnusson har en bred erfarenhet inom vård. I botten är hon sjuksköterska. Hon har arbetat både inom öppen- och slutenvården bland annat på vårdcentral, inom hemsjukvård, på Ryhov i Jönköping och på Värnamo sjukhus, till stor del inom neurologi. Hon har även jobbat som områdeschef i Vaggeryds kommun, och kommer nu senast från en tjänst som beredskapssamordnare i Region Jönköpings län.

– I rollen som MAS är det bra att ha erfarenheter både från region och kommun. Det ger mig en helhetssyn. Jag vet vilka utmaningar man har inom de olika områdena. Jag har också hunnit knyta många kontakter, vilket gör att jag vet vem jag ska kontakta. Det underlättar mycket. Att vara medicinskt ansvarig sjuksköterska är nytt för mig. Här är jag ensam i rollen, men det finns väldigt mycket samverkan. Det finns ett MAS-nätverk i GGVV där vi bollar idéer. Det är en trygghet och guld värt.

Linda kom till vår kommun och installerade sig på Rosendal den 14 juni. Niklas Åkermo gav henne tre veckors överlämning, vilket har varit ovärderligt. Niklas slutade efter något år hos oss, då han längtade tillbaka till ambulansen.

– Jag har försökt vara ute på APT och åkt runt till våra olika boenden. Här är väldigt god stämning i hela organisationen. Man hjälps åt. Jag har fått ett väldigt varmt välkomnande och mycket bra start! Jag upplever att det är en välfungerande organisation. Gnosjö är en liten kommun och det underlättar. Det är korta vägar till beslut, tycker jag. Man har kommit en bra bit på väg. Det har hänt en del saker vad gäller välfärdsteknik och digitalisering.

Ny teknik ska bidra till god vård i framtiden

Till välfärdsteknik räknas läkemedelsautomater, digital signering, nattkameror och digitala tillsynsbesök.

– Det är sådant här vi behöver jobba med för att lösa framtidens kompetensförsörjning. Det är väldigt spännande. Det har varit en hög nöjdhet med läkemedelsautomaterna bland de som fått testa. 100 procent av doserna blev levererade i tid. Den följsamheten kan vi aldrig få med det sedvanliga arbetssättet. Hemtjänstpersonalen kan vara på väg till en brukare, men blir fördröjd och hinner inte dela ut medicinen på exakt tid. Det är den mänskliga faktorn.

Läkemedelsautomaterna utvärderas nu

För att klara av att ha en läkemedelsautomat till sin hjälp behöver man inte ha alltför stor kognitiv nedsättning. Men om man får automaten i ett tidigt skede så klarar man det, eftersom att de är så enkla att använda. Det krävs att man ha kvar lite finmotorik för att kunna hantera påsen.

– Niklas gjorde en utvärdering, som var mycket positiv. Vi tittar på om vi har underlag. Vi ser på hur många vi har och hur många vi behöver. Vi behöver se på hur många vi behöver för att spara in resurser. Vi kommer inte att ha tillräckligt med personal i framtiden. Läkemedelsautomaterna är för brukarnas skull för att de ska kunna vara mer självständiga. Alla är positiva till att fortsätta, givet att det finns underlag.

Enligt SCB, Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos kan antalet som är över 80 år ha ökat med 54 procent till 2033. Ju fler äldre, ju fler behöver äldrevård. Även om många äldre kan hålla sig friska långt upp i åldrarna.